Observerade temperaturförändringar

Få har missat att sommaren 2018 är en extrem sommar på många sätt. Månad juli var den varmaste på åtminstone 260 år. Frågan många ställer sig är förstås: är det på grund av den globala uppvärmningen som temperaturen har varit så varm, klimatet så torrt, och skogsbränderna i Sverige och övriga världen så förödande? Vad kan man säga om observerade temperaturförändringar och deras orsaker? Det ska vi ta reda på i den här artikeln. Sommaren 2017 var totalt olika den 2018 i Sverige, med mycket regn och mer med karaktären av vanligt svenskt sommarväder. De snabba skiftningarna och de extrema typerna av väder kan dock vara en direkt effekt av den globala uppvärmningen, menar forskare.

Att det har varit så torrt och varmt i Sverige hittills går inte att härleda direkt från den globala uppvärmningen, menar meteorologer. Men det betyder inte att det extrema vädret inte är orsakat av den globala uppvärmningen – det är den, med allra största sannolikhet Vad de meteorologer menar som säger detta är att effekter av den globala uppvärmningen bara kan uppmätas under en längre tid, och att svara på en direkt fråga som “är det varma vädret en effekt av den globala uppvärmningen” är således omöjlig. Effekterna kommer först längre efteråt. Vad som går att säga är att 2018 är det hitintills varmaste året någonsin. Innan detta var 2017 det varmaste, och innan 2017 var 2016 det. Detta på en global nivå.

Långsiktiga trender

Det viktigaste när det kommer till att avläsa temperaturförändringar är de som relaterar till den globala uppvärmningen, och där är det de långsiktiga förändringarna som räknas. Under 2016 var medeltemperaturen 0,94 grader varmare än genomsnittet under 1900-talet. Det var dessutom en rekordhög medeltemperatur, och tredje året i rad som ett rekord slogs. Sedan år 2000 har detta hänt ytterligare två gånger. Sista gången som temperaturen låg under genomsnittet under 1900-talet var 1976. Mest förändras temperaturen runt Arktis, vilket är olyckligt, eftersom isarna smälter, vilket potentiellt ytterligare snabbar på uppvärmningen. Vad vi kan se över tid är alltså att temperaturerna har stigit med en stabil kurva under de senaste 20 åren ungefär, och att det pågår en tydlig uppvärmning av vår planet.

Fluktuationer över kort tid

När det kommer till extremväder som pågår under en relativt kort tid, som den svenska sommaren 2018, så är det viktigt att försöka hålla två saker i huvudet samtidigt. För det första består detta extremväder visserligen i att samma typ av väder pågår under en lång tid – men det är en för kort tid för att “mäta” den globala uppvärmningen på. Att det inte har regnat på väldigt länge, i kombination med en ovanligt varm temperatur, är vad som har skapat torkan och möjliggjort skogsbränderna. Vad man kan säga om sådana här perioder av extremväder är frekvensen av dem. De har förekommit oftare under senare år, och kommer förmodligen att öka i antal. Och det beror på långsiktiga temperaturökningar.

Temperaturförändringar genom historien

Sedan 1970, har forskare räknat, har medeltemperaturen ökat varje decennium med i genomsnitt 0,17 grader. Ökningarna pågick redan före det, men mycket långsammare: från och med att man började mäta runt 1880, så brukade varje årtiondes medeltemperatur vara ungefär 0,07 grader varmare än den förra. Vi kan alltså observera en påskyndning av effekterna av den globala uppvärmningen. Vad som också blir tydligt är att små förändringar kan göra väldigt stor skillnad. En ökning på knappt en grad i medeltemperatur kan skapa extremväder som dessa. Och det gäller inte bara extremhetta och torka, utan även kraftiga regn och naturkatastrofer som orkaner. Det finns anledning att göra något åt saken, det är vad man kan säga som slutsats.

Sammanfattning

Sedan 1880, när mätningar av jordens medeltemperatur började göras, har temperaturen stigit. Fram till 1970 innebar varje årtionde en ökning med i genomsnitt 0,07 grader, medan det efter 70-talet har blivit varmare med en ökning på 0,17 grader varje decennium. Det går snabbare under den senare tiden, vilket har att göra med ökade utsläpp såväl som så kallade positiva återkopplingar – effekter av en ökad temperatur som studsar tillbaka på sin orsak och förstärker den. Extremväder som den svenska sommaren 2018 är effekter av den globala uppvärmningen, och även om den pågår under en kort period så går det att påvisa detta då förekomsten av extremväder som dessa blir allt vanligare. Temperaturen höjs, vädret blir påverkat, och det kan ta sig många uttryck.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *